My arms are outstreached, I hope for the best

Just nu känns det jobbigtjobbigtjobbigt. Men allt brukar ju lösa sig. Nästan alltid.

Var och sa tja till min förra klass idag, sen fördrev jag tiden i Täby Centrum och nu sitter jag här och väntar på att mamma eller pappa ska komma hem.


ungefär såhär känner jag mig just nu... /j to the b


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0